trasig

"Är du så du känner, att du är lite trasig?"
Jag bara log och skakade försiktigt på huvudet.
Kanske var det för att det var läskigt sant, det där med att känna sig lite trasig.
Att jag är hel på utsidan, men så trasig inuti.
Och kanske är det därför ångesten växer.
För att den trasiga själen är fast, fast innanför fasadens fläckfria yta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback