som det blev den vintern, du var trött, och ledsen och sliten. du hade tagit i för hårt.
Drygt ett år.
Förstår ni vad tiden går fort.
Men samtidigt så svår att få grepp om.
Som igår. Som år sedan. Som ett annat liv.
Hur hela livet gick snett.
Jag snubblade medan hela världen traskade vidare.
Och vägen tillbaka, att jag är här nu.
Att jag kan springa nästan lika fort som min omgivning igen.
Kommentarer
Trackback